Det här examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av barn och då också av barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa barn och att man orkar bry sig..

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

I vår kvalitativa studie undersöker vi hur familjer påverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver från samhället för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrån en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgången till stöd. Till vår teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan använt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vår studie pekar på att det på grund av olika faktorer inte alltid stämmer.

När ett barn utvecklar komjölkproteinallergi ställs hela familjen inför en ny, ofta okänd situation som förändrar hela familjens vardag. Distriktssköterskorna på barnavårdscentralen möter dessa familjer och ska erbjuda dem verktyg att hantera den nya livssituationen. I de flesta fall har distriktssköterskan redan innan barnet utvecklat sin allergi en relation med familjen. I tidigare forskning och vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där det beskrivs hur distriktssköterskan stödjer familjer vars barn utvecklat komjölkproteinallergi. Syftet med denna studie är att beskriva hur distriktssköterskan stödjer familjer där ett barn har utvecklat komjölkproteinallergi.

Asylsökande föräldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hälsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebär. Om föräldrarna under dessa omständigheter inte längre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sådana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och föräldrar från asylsökande familjer reagerar när barn placeras i familjehem utan sina föräldrar. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och påverkas av att arbeta med placering av barn från asylsökande familjer.

Familjer som lever under påfrestning har ökad risk att utsätta sina barn för misshandel. Ett av mödravårdcentralens och barnavårdcentralens mål är att identifiera familjer som behöver riktade insatser. Denna studies syfte är att belysa sjuksköterskans/ barnmorskans erfarenheter av att möta familjer som har bristande omsorgsförmåga om sina barn. Metoden är en litteraturstudie.Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet svarar på frågorna hur sjuksköterskan/barnmorskan kan identifiera bristande omsorgsförmåga och erbjuda stöd till familjer.

Syftet med studien är att utifrån socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannämnda målgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna är: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer många gånger inte kommer till socialtjänstens och/eller fältteamets kännedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhållanden. Även skola och grannar har en tveksam inställning inför att göra en orosanmälan när det gäller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.

Allergier ökar i västvärlden. Påverkan på livssituationen hos barn med atopiskt eksem (AE) och deras familjer är jämförbar med andra kroniska sjukdomar hos barn och deras familjer. Förebyggande behandling genom utbildning anses viktigt då det inte finns något botemedel mot AE. Det behövs ökad kunskap inom området för att kunna ge bra stöd och utbildning till dessa familjer i förhoppning om att skapa en bättre livssituation. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar familjens livssituation när barnet har AE.

AbstraktBakgrund: När en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vården genomgår de en kris. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingå i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl.

Ett stort antal barn är idag placerade i fosterfamilj. Flertalet av dessa barn uppvisar ett asocialt beteende med dåliga sociala relationer. Multidimension Treatment Foster Care (MTFC) är ett program vars mål är att förändra barnets attityd. Det är en öppen vårdinsats där barnet placeras i en utbildad fosterfamilj. En kvalitativ studie genomfördes baserat på nio intervjuer.

Preschool teacher´s and children?s views of family constellations focusing on same- sex families.  Syftet med studien är att genom intervjuer och fokusgruppsintervjuer synliggöra vad förskollärare och barn har för perspektiv på olika familjer med fokus på samkönade familjer. Samt hur det kan arbetas med detta på förskolan. Det är viktigt att få samkönade familjer att känna sig inkluderade i verksamheten. Då det i forskning visat sig att det främjar barnet om deras vårdnadshavare blir bemötta på ett positivt sätt och med respekt för den familjekonstruktion som barnet lever i.Totalt så intervjuades 21 stycken barn och sex förskollärare.

Ett projekt om bostäder som inte enbart utgår från den traditionella kärnfamiljens utseende.Dagens bostadsbyggande utgår från den allt mer sällsynta kärnfamiljen.Statistik för olika hushållstyper visar i dag på tendensersom avviker från heteronormen. Idag slutar 50% av alla äktenskap i skilsmässa, vilket resulterar i en stor andel ombildade familjer samt ensamstående föräldrar med barn. Vi ser även att invandringen ökar varje år och med den kommer en allt större andel storfamiljer som inte är lika vanligt bland svenskfödda invånare.Min uppgift har varit att rita 9st specifika lägenheter, för 9 specifika familjetyper .Lägenheterna skapar ett nytt bostadsområde i centrala Höganäs..

Syftet med uppsatsen är att skapa vetskap om hur några intervjuade förskollärare anser sig ha kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande föräldrar. För att nå vårt syfte har vi intervjuat fem stycken förskollärare med olika bakgrunder och erfarenheter. Efter vi intervjuat förskollärarna kategoriserade vi in deras svar i fem olika huvudkategorier: kunskap, erfarenhet, symtom/tecken, känslor och relationer. Dessa har vi sedan valt att dela in i mindre underrubriker.För att skapa kunskap om barn som lever i familjer med alkoholmissbruk har vi använt oss av sökning i litteratur, databaser och internetbaserade sidor.Slutsatsen vi kom fram till utifrån våra intervjuer var att samtliga informanters erfarenhet och kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande föräldrar såg väldigt olika ut. Dock anser vi att kunskapen är liten då så många som 385 000 barn lever i familjer med alkoholmissbruk..

Denna studie handlar om socialarbetares dilemman i arbetet med familjer där misstanke om sexuella övergrepp mot barn finns och problematik socialarbetare kan se inom dessa familjer. Metoden för studien är kvalitativ eftersom ämnet kräver djupare svar och semistrukturerade intervjuer genomförs med fem socialarbetare i två olika kommuner. Frågor som berörs är bland annat hur socialarbetaren kan uppleva en problematik inom familjer där familjemedlemmar väljer att ta förövarens parti framför barnets parti. Studien tar även upp socialarbetarens dilemma att förhålla sig till sin egen magkänsla och samtidigt ta hänsyn till de lagar och regler som ska styra arbetet. Författarna granskar forskning som tar upp olika behandlingsperspektiv men också ett barnperspektiv för att få mer bredd till det myndighetsperspektiv som socialarbetarna ger.

Bakgrund: Vetskapen om att barn utsätts för övergrepp, kränkningar eller försummelse berör oss människor starkt. Utsatthet är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Distriktssköterskans roll i barnhälsovården är att minska skadlig påfrestning för barnföräldrar samt att minska hälsoproblem för barnfamiljen och ge stöd och vård till barn och föräldrar. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av att arbeta med utsatta barn och deras familjer, samt hur distriktssköterskan stödjer och bemöter familjen. Metod: Åtta distriktssköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data.